Bygger vi IT-lösningar som om det vore 1930? Del 1

Det pågår ett bygge utanför fönstret på vårt kontor vid Hammarby Kaj. Eftersom jag står på första parkett så väcker bygget en mängd tankar kring hur vi, inom IT-branschen, mäter oss med byggbranschen. Jag är ingen ingenjör, men…Det går inte att låta bli att imponeras av bygget. Bland det som sticker ut märks:

  • Antalet byggnadsarbetare – alltså de som ”bygger på plats” – är endast ett fåtal. Kanske 5-7 personer. Varav en kranförare.
  • Alla steg i byggprocessen sker synbarligen sömlöst, utan några ”skarvar” mellan de olika stegen.
  • Inleveranser av de olika byggelementen sker successivt och alla moment verkar vara väl orkestrerade och koordinerade.
  • Färdiga byggdelar används: så här långt in i bygget utgörs skeletten för fastigheten av färdiga element; stålrör och färdigtillskurna betongplattor som med kirurgisk precision läggs på plats.
  • Alla resurser jobbar målmedvetet och verkar ha en tydlig uppdragsbeskrivning och målsättning med sina uppgifter.
  • Dagens arbete påbörjas tidigt och avslutas först när aktuella aktiviteter har utförts, utan hänsyn till väder och vind, för att säkra att inleveranser inte ska försenas.
  • Många delar av bygget utgår från och regleras av standarder och byggnormer.
  • Stöd för att ta ut produktlistor och ”mängda” direkt från ritningar existerar och används.

Många jämförelser haltar. Men om man ändå skulle försöka att överföra bygget utanför vårt fönster på det område som Mjukvarukraft verkar inom, IT-området, skulle man kanske kunna säga att det rör sig om ett IT-projekt med följande egenskaper:

  • Kunden har suttit ner med leverantören och i steg arbetat fram behovsbeskrivningar, krav, användningsfall, effektmål och centrala (kritiska) funktioner.
  • En detaljerad arkitektur och konstruktionsplan har tagits fram innan konstruktionen har påbörjats.
  • All planering har gjorts på förhand.
  • Alla resurser i projektet har tydliga och välbeskrivna roller, ansvar och uppgifter.
  • Den lösning som ska tas fram baseras på färdiga komponenter (”byggstenar”) som har tillverkats externt av underkontrakterade leverantörer.
  • Projektet regleras av och utgår från tillämpbara standarder (ISO/CEN/SIS/ITU-T osv.) och kundens policies.
  • Leveranserna regleras där möjligt baserat på avtal (t ex SLA).
  • Kvalitetssäkring görs löpande.
  • Dokumentation inklusive eventuell avvikelserapportering görs löpande.
  • Förseningar tillåts inte eftersom det skulle innebära störningar i produktions-processerna.
  • Alla intressenter – kund – leverantör – underleverantörer m.m. – har ständig och tät dialog för att säkerställa att projektet framskrider efter initiala och successivt avstämda mål.

Låter bra, inte sant?

Hur fungerar det i praktiken? Nja. Så där, om vi ska vara uppriktiga. Hur många projekt har inte startat utan en tydlig ritning? Hur många projekt innehåller inte element av ”not invented here”, där det skulle vara mer rationellt att återanvända kod eller använda färdiga komponenter? Och i hur många projekt börjar man inte fundera på dokumentation, förvaltningsbarhet och kvalitet först en bit in projektet?

I mitt nästa inlägg ska jag skissa på några enkla råd och rekommendationer som jag tror skulle kunna hjälpa IT-branschen att mogna. Pretentiöst? Javisst!

– Anders Kingstedt